Det är bara att bryta ihop och gå vidare - Per Elofsson

måndag 15 december 2014

Telefonsamtal

Mår uruselt nu. Tjockt i huvudet, svullna lymfkörtlar, huvudvärk, illamående, ont, trött... vadan detta? Jo, min arbetsterapeut ringde vid 1-tiden och jag har inte återhämtat mig än. Vi pratade i 40 minuter, hon är den enda som tycker att jag borde få en elrullstol men hon behöver hjälp av mig för argumenten. Så har argumenterat för det, mot att gå kurs i stresshantering (?!), förklarat igen att detta är en kroniskt sjukdom utan bot, att ansträngning gör mig sämre, att bara mitt vardagsliv är en balansgång osv. Jag kommer inte bli frisk bara för att jag är ung, men de vill inte att jag som är så ung ska bli invalidiserad?! Puckon, rent ut sagt! (Beslutsfattarna alltså, inte ATn). Ramlade ihop på mattan efteråt eftersom jag inte orkade ta mig tillbaks till soffan efter att ha gått ut i köket för att läsa upp namn o nummer på min neurolog som hon skulle kontakta. Sen låg jag där en stund, med marsvinen som tittade förvånat på mig. Hade varit på väg att städa deras bur när det ringde men det fick ju vänta.
Ett telefonsamtal. Och detta är straffet. Skitsjukdomar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar